Alfred och Tyson
Satt och tittade igenom bilder från förra sommaren, fy fan vad jobbigt det var den dagen vi sa hejdå till Alfred. Man hinner fästa sig ganska ordentligt...
Han var så jävla ilsk den dagen vi hämtade honom i Umeå =), han bet Kristoffer och jag fick sitta med honom ensam i bilen i ett örngott, livrädd! Fy fan vad rädd jag var från början, men så efter som så började jag våga mer, vågade ta upp honom, vågade släppa honom lös när jag var ensam hemma. Till slut hade jag fått mig en alldeles underbar ödla att hålla mig sällskap på dagarna när Kristoffer arbetade =). Han brukade sitta bredvid mig vid datorn och titta ut genom fönstret. Fruktansvärt nyfiken leguan =) och när jag gick till köket tog det bara några minuter innan han kom efter, stannade i dörröppningen och stod och iakttog mig, gick jag till ett annat rum var han snart efter där med.
Sen flyttade vi till huset ett år senare och vågade inte släppa ut honom som tidigare eftersom han kunde försvinna på så stora ytor, så från att ha varit ute ur terrariet 16 timmar per dag till att sitta där inne alldeles ajälv 22 timmar om dygnet. Han blev ganska förvildad igen =(... Sen hämtade vi Tyson efter jul förra året och sen var det kört... Dom gick inte ihop och vi vågade inte släppa ut Alfred eftersom Tyson är en grythund med alldeles för mkt jaktinstinkt för att fungera med en leguan...
Åh vad jag grinade den dagen han flyttade till Umeå... Kändes så hemskt att vi inte kunde ta hand om honom ordentligt. Att inte vi kunde ge honom vad han behövde längre.
Här är Alfred på utflykt till Umeå sommaren 2007 =)
Och Tyson sommaren 2008 =) (märk rödfläcken på örat, han var varit med och målat)
Nu ska jag slå mig ner vid tv.n
Han var så jävla ilsk den dagen vi hämtade honom i Umeå =), han bet Kristoffer och jag fick sitta med honom ensam i bilen i ett örngott, livrädd! Fy fan vad rädd jag var från början, men så efter som så började jag våga mer, vågade ta upp honom, vågade släppa honom lös när jag var ensam hemma. Till slut hade jag fått mig en alldeles underbar ödla att hålla mig sällskap på dagarna när Kristoffer arbetade =). Han brukade sitta bredvid mig vid datorn och titta ut genom fönstret. Fruktansvärt nyfiken leguan =) och när jag gick till köket tog det bara några minuter innan han kom efter, stannade i dörröppningen och stod och iakttog mig, gick jag till ett annat rum var han snart efter där med.
Sen flyttade vi till huset ett år senare och vågade inte släppa ut honom som tidigare eftersom han kunde försvinna på så stora ytor, så från att ha varit ute ur terrariet 16 timmar per dag till att sitta där inne alldeles ajälv 22 timmar om dygnet. Han blev ganska förvildad igen =(... Sen hämtade vi Tyson efter jul förra året och sen var det kört... Dom gick inte ihop och vi vågade inte släppa ut Alfred eftersom Tyson är en grythund med alldeles för mkt jaktinstinkt för att fungera med en leguan...
Åh vad jag grinade den dagen han flyttade till Umeå... Kändes så hemskt att vi inte kunde ta hand om honom ordentligt. Att inte vi kunde ge honom vad han behövde längre.
Här är Alfred på utflykt till Umeå sommaren 2007 =)
Och Tyson sommaren 2008 =) (märk rödfläcken på örat, han var varit med och målat)
Nu ska jag slå mig ner vid tv.n
Kommentarer
Postat av: Cecilia
Äntligen får man se en bild på den omtalade Tyson :D
Trackback
