Egentid

Vi skulle klippa klorna igårkväll. Jag har gruvat mig länge för han har gått och blivit så jäkla rädd för det.
Så igår tog jag fram kloklipparen och en korvbit, han kom rusande när han kände lukten och så fort han fick syn på klipparn tvärstannade han och tog en omväg till sängen istället.
Jag lirkade och lockade och till slut hade jag honom i famnen. Men han darrade så fruktansvärt, jag bestämde mig för en dusch innan så kanske dom blir mjukare och inte känns så obehagliga att klippa. En blöt dusch senare satt jag med honom i famnen igen, och efter en halvtimmes lirkande så höll han faktiskt fram tassen själv. Sen höll vi ju på i säkert tjugo minuter till med att klippa var och en av klorna och sista fick vi hjälp av Kristoffer med.
Men jag är stolt! Han var så duktig trots att han var så rädd.
Men det blir nog veterinären nästa för jag vågade inte klippa mycket alls eftersom han var så rädd ville jag vara försiktig. Och dom är alldeles för långa.