Tankmätaren lyser

Tror ni jag tar mig hem? Jag hoppas, måste verkligen hem på middagen, måste kolla så att inte Tyson tuggat upp allt ätbart och med ätbart menar jag alltså gardiner, skor, sockar, madrasser, filtar, bord, sängar, stolar, golv mm han är ju som sagt lite halvtokig just nu. Tur det bara är en fas. Visst är det bara en fas? Visst kommer granntiken sluta löpa snart och han blir normal igen? Visst, snälla?

Vi funderar på en kastrering, eller funderar vi har bestämt oss sen länge, så jag tänkte ta tag i saken och ringa och fixa en tid i måndags. 3000 kronor! och vi måste dessutom ända till Vännäs! vi kanske skulle klara oss med Lycksele men med vår tur blir det ju inte så.

Så sen kom frågan upp... vem ska följa honom? Jag vill inte, aldrig i livet. Maken sa samma sak. inte en chans. Det är nu man märker att vi är gifta, vi får kompromissa och han får göra det.  Nej... nej vi ska fara tillsammans.

 

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0